Ja nu har jag precis komit hem från scouterna. Det var som vanligt.. Känner mig så sjukt osynlig i mällan åt. Kan vara för att jag inte har någon riktig kompis där. Jag älskar endå scouterna men endå känner jag mig sjukt ensam. Kanske inte ens pallar lägret i sommar. Vara ute i europa för att jag inte har någon att vara med. Jag vet inte vad jag ska göra.. Men jag ger inte up och tänker inte göra det. 

Men jaja livet är inte lätt. Men med lite hjälp klarar man sig alltid. Men man behöver bara få lite hjälp som man behöver men inte alltid får. Men som man behöver.

Ja just nu ser jag på en film. Filmen heter " älska mig " och jag ser den för att jag känner för att gråta och att jag behöver det. Och även om jag sett den massa gånger så har jag gråtit alla utom första gången. Har ni inte sett den så rekomenderar jag den värkligen. Det är värd att se enligt mig i alla fall. Men alla har ju inte min smak på filmer. Jag gillar känsliga filmer som låkar fram massa känslor. 

Puss och Kram Elin